Vi lyckas få tag i Tommy Körberg mitt i julturnén. 

I år tar han julen på allvar i sitt seriösa försök att skapa en meningsfull julskiva och turné. Alltför många julskivor ältar samma gamla sånger, ofta utan att tillföra vare sig något nytt eller intressant. "Tommys Jul" är en annorlunda julskiva vars texter inte väjer för att beskriva våra mänskliga tillkortakommanden.

Vad gör du i jul?
– I år åker jag till Mallorca, då blir inte så mycket traditionellt julfirande. Jag är på konsertturné och har fyra konserter kvar. Det är ingen klassisk julkonsert, utan i år tar jag julen på allvar. Vi är på landet i Stockholms skärgård vartannat år. Då är det glittrande julgran och tindrande barn som gäller. Och tomten förstås, jag är dock inte tomte längre. Visste du förresten att mannen har tre stadier; när han tror på tomten, inte tror på tomten och när han är tomten. Sen ser man ut som tomten, det är det fjärde stadiet. På landet kommer julstämningen automatiskt, det är ett gammalt gammalt fint hus, och så har vi öppen spis och julgran. De två ska dock inte föras samman.

Vad är ett måste på Julbordet?
– Julskinkan och rödkål. Knäckebröd och så förslövssenap, den är bra.

Finns det något på julbordet som du tycker är onödigt?
– För mycket alkohol. Nej, men det finns väl ingen mat som jag ogillar. Många säger grisfötter, men det tycker jag kan vara jättegott. Lutfisken är trevlig om man gör som norrmännen och serverar med stekt sidfläsk. Den där vita béchamelsåsen med kryddpeppar förstår jag inte alls.

Har du något hemligt julmatstips?
– Om du ska ha bruna bönor till någonting, lägg bönorna i vatten över natten med en kanelstång. Plocka bort kanelen innan du kokar bönorna dagen därpå. Det var faktiskt Monica Zetterlund som lärde mig det en gång.

Vi närmar oss nyår, vad är det bästa med med året som varit? 
– Det vet jag inte på rak arm. En bra sak är förstås att min julskiva sålde slut. Den är totalslut i hela Skandinavien.

Har du något nyårslöfte? 
– Nej, det är det dummaste som finns. Att hålla på att lova samma sak år ut och år in, som man sen aldrig kan hålla – det är ett rent självbedrägeri.